Dvärgbrytare har blivit minibrytare
Skyddar mot överlast och kortslutningsström
Tidigare benämndes den som dvärgbrytare
Minibrytaren har funnits i över 100 år under olika namn: MCB (Miniture Circuit Breaker) och tidigare dvärgbrytare samt automatsäkring eller till och med installationsautomater i äldre regelverk. Kärt barn har många namn. Minibrytaren är avsedda att sluta, föra och frånkoppla driftströmmar under normala förhållanden, samt att sluta, under viss tid föra och frånkoppla strömmar vid överlast och kortslutning.
En brytare
Två utlösningsmekanismer
I dag sitter minibrytare i majoriteten av Sveriges elcentraler. Minibrytaren kan slå av strömmen vid höga nivåer utan att behöva bytas ut. När ett fel upptäcks, bryter minibrytaren automatiskt från den elektriska kretsen för att hindra skador på kablar och anslutna apparater och undvika brand. De är utrustade med två utlösningsmekanismer: en utlösningsmekanism för överbelastningsskydd och en magnetisk utlösningsmekanism för kortslutningsskydd. Detta garanterar tillförlitlighet och säkerhet.
Val av brytare
Tänk på det här
Kortslutningsström styr val av minibrytare
När du analyserat belastningen och valt karakteristik, ta reda på den största kortslutningsström som kan uppstå (Ik3). Välja sedan minibrytare med rätt brytförmåga. I vårt standardsortiment har vi 6 och 10 kA brytförmåga.
Back-up eller säkring uppströms
Back-up/kaskadkoppling, gör att ett skydd med lägre brytförmåga kan användas om ett kraftigare skydd finns uppströms. Skyddens I²t-värden måste samordnas. Samprovade kombinationer finns i backup-tabeller som kan erhållas av oss.
Minibrytare och utlösningskarakteristik
B-karakteristik används i anläggningar utan stora inkopplingsströmstötar. C-karakteristik är lämplig där man har måttliga inkopplingsströmstötar. D-karakteristik används där man har höga inkopplingsströmstötar.
Standarder för minibrytare
SS‑EN 60898‑1 är produktstandarden för installationsminibrytare för bostäder och liknande, vilket är den typ som används när ordinär (oinstruerad personal) ansvarar för drift och underhåll. Minibrytare kan också vara konstruerade enligt effektbrytarstandarden SS‑EN 60947-2 (särskilt instruerad personal). Tillverkare kan välja att prova en produkt enligt båda standarderna. I dessa fall kan minibrytaren ha olika märkkortslutningsbrytförmåga beroende på vilken standard man refererar till.
Sveriges mest sålda minibrytare
Hållbara produkter
Hager arbetar för hållbarhet och miljöskydd. Vi erbjuder certifieringar med information om återvunna material, livscykel och koldioxidminskning i våra produkter. Dessa kallas för PEP-dokument (Product Environmental Profile). Vi jobbar naturligtvis även med RoHS och REACH. Du finner alla dokument under produkterna i produktkatalogen eller samlade via nedladdningscentret.
Visste du att …
… Minibrytaren uppfanns för över 100 år sedan av tysken Hugo Stotz? Men det dröjde många år innan den satt i var mans hem.
Produkter
gjorda för att hålla
Vi har testat produkterna så att du kan lita på dem. Hållbara och robusta produkter är en viktig ingrediens i en koldioxidsnål verksamhet. Våra procedurer för att testa produkter är kända för att vara strikta, vilket resulterar i produkter och lösningar som är byggda för att hålla. Du kanske aldrig behöver byta ut dem!
QuickConnect
snabbanslutningsteknik
Snabb: Gör installationer upp till 50 % snabbare
Säker: Säker anslutning som inte behöver efterdras
Praktisk: Montering av fasskenan sist
Styr och signalering
Produkter som passar våra minibrytare
FAQ
Våra vanligaste frågor och svar om minibrytare:
-
Är det någon skillnad mellan minibrytare, dvärgbrytare, automatsäkring, installationsautomater och MCB?
Minibrytare, dvärgbrytare, automatsäkring, installationsautomater och MCB är synonymer och syftar till samma typ av produkt. MCB står för Miniature Circuit Breaker och är den engelska benämningen. TK121A, Tekniska Kommittén för Kopplingsapparater för lågspänning har beslutat att byta ut termen dvärgbrytare mot minibrytare i de nya elinstallationsreglerna för att använda en mer inkluderande terminologi. Framöver kommer vi använda ordet minibrytare, men under en övergångsperiod kommer äldre termer som automatsäkring och dvärgbrytare att användas parallellt.
I vissa äldre regelverk benämns dvärgbrytare som automatsäkring eller installationsautomater. -
Hur stora startströmmar klarar en C10-minibrytare från Hager?
C-kurvan har en faktor på 5 vilket gör att vi i detta fallet kan ha 5 x 10 A = 50 A i startström: i ca 1 sekund. Se bild.
-
Hur stor säkring uppströms måste jag ha före min minibrytare?
Man måste inte ha en säkring uppströms före minibrytaren om den har en brytförmåga som är minst lika stor som kortslutningsströmmen kan bli i den punkt där den installeras. En lägre brytförmåga är tillåten om ett annat kortslutningsskydd med erforderlig brytförmåga är installerad före minibrytaren, det är vad man kallar för-säkring eller back-up. Vilken storlek det skyddet ska ha får man söka efter i våra tabeller.
-
Minibrytaren har löst ut, har det blivit fel på den?
De är installerade just för att de skall lösa ut. De används för att skydda liv och egendom mot farorna med elektricitet. Oftast finns det en helt naturlig förklaring till att minibrytaren har löst ut, den har gjort det den ska helt enkelt.
-
Ska jag välja B-, C- eller D-karakteristik på minibrytaren?
Karakteristiken beror på vilken applikation minibrytaren sitter i. Det beror också på längd och area på kabeln som ska skyddas (utlösningsvillkoret). Man anpassar även karakteristik efter krav på selektivitet.
Man kan få vägledning i Handbok SEK 414 (Minibrytare- Vägledning för val och installation) och SEK 421.
Karakteristik B: i anläggningar utan stora inkopplingsströmstötar t.ex. för belysning, vägguttag och styrströmskretsar.
Karakteristik C: är lämplig där man har måttliga inkopplingsströmstötar från exempelvis mikrovågsugnar transformatorer, motorer osv.
Karakteristik D: är lämplig där man har höga inkopplingsströmstötar t.ex. i vissa motorer
Viktigast är att man alltid säkerställer utlösningsvillkoret och att man där beaktar minsta kortslutningsström som kan uppträda vid fel. Vid installation av minibrytare B, C och D ska alltid märkströmmen vara lägre än kabels strömvärde. -
Får jag skapa en 3-polig minibrytare av tre stycken 1-poliga?
Nej. Det är inte tillåtet att sätta en sammankopplingsskena på vipporna på tre 1-poliga minibrytare för att göra den 3-polig. 3-poliga minibrytare är även mekaniskt ihopkopplade inne i produkten, alltså inte bara via vipporna. Genom att använda en sammankopplingsskena får man ingen tillförlitlig frånkoppling.
-
Minibrytare enligt SS-EN 60898-1 eller SS-EN 60947-2, vad är skillnaden?
Minibrytare enligt SS-EN 60898-1 är produktstandarden för installationsminibrytare för bostäder och liknande, vilket är den typ som används när lekmän ansvarar för drift och underhåll medan SS-EN 60947-2 är för industriutrustningar. De olika applikationerna gör att standarderna skiljer sig på visa punkter, bland annat provningen av brytförmåga och utlösningskarakteristik.
-
Ska jag välja 6 kA eller 10 kA minibrytare?
Brytförmågan ska väljas efter den högsta kortslutningsströmmen som kan uppträda. Normalt innebär detta att det är den 3-fasiga som är dimensionerande (Ikmax). En vanligt förekommande uppfattning är att användningen av en 10 kA minibrytare ger en "högre kvalitet" än 6 kA, men så är inte fallet.
-
Hur många gånger kan minibrytaren bryta en kortslutningsström?
Man provar brytförmågan, den maximala märkbrytförmågan (Icn), vilket motsvarar den största felström som apparaten klarar. Icn-värdet motsvarar brytning av 2 x maximala brytförmågan + 9 x 500 A. Mer realistiska nivåer på felströmmar uppkommer då felet ligger utanför kapslingen. Man får både dämpning i kabeln och i en ljusbåge i felstället. Med dessa betydligt lägre felströmmar borde apparaten kunna bryta fler än tre gånger. Det är däremot omöjligt att från tillverkaren garantera fler brytningar än tre, då inga sådana tester finns i standarden.
-
Kan jag ha likspänning på en vanlig minibrytare?
Ja, lägsta spänning för nätspänning DC på en 1-polig minibrytare är 12 V och högsta är 60 V. Vad gäller AC så är lägsta enhet 12 V. Vad man bör tänka på är att utlösningskarakteristiken ändras vid likspänning.
-
Hur vet man att minibrytaren är "slut"?
Det går inte svara på hur många gånger den klarar att bryta då det beror på vilken felström den bryter. Man märker när minibrytaren är ”slut”, då går den inte att slå till eller så löser den ut hela tiden.
-
Är det tillåtet att arbeta efter en minibrytare?
Ja, det är tillåtet att använda minibrytare som frånskiljare för elektriskt arbete om den uppfyller kraven; tillförlitlig lägesindikering, förutom övriga krav på frånskiljare enligt svensk standard och det gör Hagers minibrytare.
-
Hur lång kabel får jag ha efter en minibrytare?
Frånkopplingstiden avgör den maximala längden som anslutande kabel kan ha. Med kännedom om förimpedansen i leveranspunkten är det möjligt att beräkna maximal ledningslängd. Den sammanlagda impedansen före minibrytaren eller säkringen, vilken beräknas eller mäts, blir avgörande för ledningslängden, naturligtvis beroende på ledningstyp.