Dvärg­bry­tare har blivit mini­bry­tare
Skyddar mot över­last och kort­slut­nings­ström

Mini­bry­tare, dvärg­bry­tare, auto­mat­säk­ring, instal­la­tions­au­to­mater och MCB är syno­nymer och syftar till samma typ av produkt. MCB står för Mini­a­ture Circuit Breaker och är den engelska benäm­ningen. TK121A, Tekniska Kommittén för Kopp­lings­ap­pa­rater för lågspän­ning har beslutat att byta ut termen dvärg­bry­tare mot mini­bry­tare i de nya elin­stal­la­tions­reg­lerna för att använda en mer inklu­de­rande termi­no­logi. Fram­över kommer vi använda ordet mini­bry­tare, men under en över­gångs­pe­riod kommer äldre termer som auto­mat­säk­ring och dvärg­bry­tare att användas paral­lellt. 
I vissa äldre regel­verk benämns dvärg­bry­tare som auto­mat­säk­ring eller instal­la­tions­au­to­mater.

C-kurvan har en faktor på 5 vilket gör att vi i detta fallet kan ha 5 x 10 A = 50 A i start­ström: i ca 1 sekund. Se bild.

Man måste inte ha en säkring uppströms före mini­bry­taren om den har en bryt­för­måga som är minst lika stor som kort­slut­nings­strömmen kan bli i den punkt där den instal­leras. En lägre bryt­för­måga är tillåten om ett annat kort­slut­nings­skydd med erfor­derlig bryt­för­måga är instal­lerad före mini­bry­taren, det är vad man kallar för-säkring eller back-up. Vilken storlek det skyddet ska ha får man söka efter i våra tabeller. 

De är instal­le­rade just för att de skall lösa ut. De används för att skydda liv och egendom mot farorna med elekt­ri­citet. Oftast finns det en helt naturlig förkla­ring till att mini­bry­taren har löst ut, den har gjort det den ska helt enkelt.

Karak­te­ri­stiken beror på vilken appli­ka­tion mini­bry­taren sitter i. Det beror också på längd och area på kabeln som ska skyddas (utlös­nings­vill­koret). Man anpassar även karak­te­ri­stik efter krav på selek­ti­vitet.

Man kan få vägled­ning i Handbok SEK 414 (Mini­bry­tare- Vägled­ning för val och instal­la­tion) och SEK 421.

Karak­te­ri­stik B: i anlägg­ningar utan stora inkopp­lings­ström­stötar t.ex. för belys­ning, vägguttag och styr­strömskretsar.
Karak­te­ri­stik C: är lämplig där man har mått­liga inkopp­lings­ström­stötar från exem­pelvis mikrovågsugnar trans­for­ma­torer, motorer osv.
Karak­te­ri­stik D: är lämplig där man har höga inkopp­lings­ström­stötar t.ex. i vissa motorer

Vikti­gast är att man alltid säker­ställer utlös­nings­vill­koret och att man där beaktar minsta kort­slut­nings­ström som kan uppträda vid fel. Vid instal­la­tion av mini­bry­tare B, C och D ska alltid märk­strömmen vara lägre än kabels ström­värde.

Nej. Det är inte tillåtet att sätta en samman­kopp­lings­skena på vipporna på tre 1-poliga mini­bry­tare för att göra den 3-polig. 3-poliga mini­bry­tare är även meka­niskt ihop­kopp­lade inne i produkten, alltså inte bara via vipporna. Genom att använda en samman­kopp­lings­skena får man ingen till­för­litlig från­kopp­ling.

Mini­bry­tare enligt SS-EN 60898-1 är produkt­stan­darden för instal­la­tions­mi­ni­bry­tare för bostäder och liknande, vilket är den typ som används när lekmän ansvarar för drift och under­håll medan SS-EN 60947-2 är för indu­stri­ut­rust­ningar. De olika appli­ka­tio­nerna gör att stan­dar­derna skiljer sig på visa punkter, bland annat prov­ningen av bryt­för­måga och utlös­ningska­rak­te­ri­stik.

Bryt­för­mågan ska väljas efter den högsta kort­slut­nings­strömmen som kan uppträda. Normalt innebär detta att det är den 3-fasiga som är dimen­sio­ne­rande (Ikmax). En vanligt före­kom­mande uppfatt­ning är att använd­ningen av en 10 kA mini­bry­tare ger en "högre kvalitet" än 6 kA, men så är inte fallet. 

Man provar bryt­för­mågan, den maxi­mala märk­bryt­för­mågan (Icn), vilket motsvarar den största felström som appa­raten klarar. Icn-värdet motsvarar bryt­ning av 2 x maxi­mala bryt­för­mågan + 9 x 500 A. Mer realis­tiska nivåer på felströmmar uppkommer då felet ligger utanför kaps­lingen. Man får både dämp­ning i kabeln och i en ljus­båge i felstället. Med dessa betyd­ligt lägre felströmmar borde appa­raten kunna bryta fler än tre gånger. Det är däremot omöj­ligt att från till­ver­karen garan­tera fler bryt­ningar än tre, då inga sådana tester finns i stan­darden. 

Ja, lägsta spän­ning för nätspän­ning DC på en 1-polig mini­bry­tare är 12 V och högsta är 60 V. Vad gäller AC så är lägsta enhet 12 V. Vad man bör tänka på är att utlös­ningska­rak­te­ri­stiken ändras vid likspän­ning.

Det går inte svara på hur många gånger den klarar att bryta då det beror på vilken felström den bryter. Man märker när mini­bry­taren är ”slut”, då går den inte att slå till eller så löser den ut hela tiden. 

Ja, det är tillåtet att använda mini­bry­tare som från­skil­jare för elekt­riskt arbete om den uppfyller kraven; till­för­litlig läges­in­di­ke­ring, förutom övriga krav på från­skil­jare enligt svensk stan­dard och det gör Hagers mini­bry­tare. 

Från­kopp­lings­tiden avgör den maxi­mala längden som anslu­tande kabel kan ha. Med kännedom om förim­pedansen i leve­rans­punkten är det möjligt att beräkna maximal lednings­längd. Den samman­lagda impedansen före mini­bry­taren eller säkringen, vilken beräknas eller mäts, blir avgö­rande för lednings­längden, natur­ligtvis bero­ende på ledningstyp.