Effektbrytare
FAQ
Hur ställer jag in en effektbrytare?
Att ställa in en effektbrytare kräver information om matande nät. Det går därför inte att ge generella svar på vilket värde man ska ställa in sin brytare på. Viktigt att beakta är både anläggningens minsta och maximala kortslutningsström.
Inställning av ett termomagnetiskt skydd
De orangea pilen visar inställning för det termiska skyddet, dvs det skydd som hanterar en överström. På en T/M effektbrytare kan man endast ställa in strömmen, men inte tiden.
Exempel: en 100A effektbrytare ska ställas in på 80A. Vrid då pilen till 0,8 på vredet för Ir (x In).
Den gröna pilen visar inställning för det magnetiska skyddet, dvs det skydd som hanterar en kortslutning.
Lika överströmsskyddet kan man endast ställa in strömmen.
Exempel: i en anläggning vill man ställa in kortslutningsströmmen till 8x märkströmmen. Vrid då pilen till 8 på vredet för Ii (x In).
Inställning av ett elektroniskt skydd (LSI)
Med en LSI effektbrytare kan man göra mer exakta inställningar än med T/M. Detta är nödvändigt om man har skydd uppströms eller nedströms som man vill ha selektivitet mellan.
De orangea pilarna visar inställning för det termiska skyddet, dvs det skydd som hanterar en överström. På engelska kallas det ”Long time protection” (därav L:et) och på svenska långtidsskydd eller överströmsskydd. På en LSI effektbrytare kan man både ställa in tid och ström för överströmsskyddet
Exempel: en 160A effektbrytare ska ställas in på 144A. Vrid då pilen till 150 samt den högra pilen till 0,96.
Tidsinställningen tr(s) justerar tiden på det termiska skyddet, i det här exemplet 0,5-16 sekunder.
De andra bokstäverna S och I, i LSI står för ”Short time protection” (kortidsskydd) och ”Instantaneous protection” (momentant kortslutningsskydd). Det är två delar av det skydd som hanterar kortslutningar.
De blåa pilarna och markering visar inställning för kortidsskyddet och den gröna pilen och markering för det momentana kortslutningsskyddet. För inställning av ström använder du vredet Isd (x Ir) och tiden tsd (ms).
För inställning av ström på det momentana kortslutningsskyddet använder du vredet Ii (x In).
För kortidsskyddet (S) kan man också använda sig av I2t funktionen. Denna funktion kan man använda sig av för fininställning av skyddet. Notera att kurvan beter sig så att en kortslutning med ett högre värde (A) kommer att lösa ut på en kortare tid än en kortslutning med ett lägre värde (A). Väljer man I2 OFF så följer en fast fördröjning oavsett felets storlek och därav kommer en inställning med I2t ON ha en längre fördröjning än detta värde. Därav är det alltid säkrare att ställa in I2t på OFF om inte noggrann samordning mellan skydd behövs.
Vilken brytförmåga ska jag välja?
Vilken brytförmåga du ska välja på din effektbrytare beror på storleken på det matande nätet. Kortslutningsströmmen bestäms av nätets transformator. Det lokala energibolaget ska kunna ge dig korrekta uppgifter för att ta reda på kortslutningsströmmen. Kortslutningsströmmen avtar ju längre från transformatorn skyddet befinner sig och det spelar roll vilken typ av dimension på kabel som används. Därav behöver man brytare med högre kortslutningsförmåga i inkommande central/ställverk och lägre, ju längre ut i anläggningen skyddet placeras.
Som ett exempel så har en 800 kVA transformator en märkström på 1804 A och en kortslutningsström på ca 30 kA.
På brytaren står det Ics och Icu. Vad betyder det?
Icu – (Ultimate short circuit breaking capacity) på svenska, yttersta märkkortslutningsbrytförmåga.
Detta är det högsta (potentiella) strömvärdet som effektbrytaren kan bryta utan att skadas. Kontakten testas för denna egenskap med hjälp av nedanstående testsekvens:
• O - t - CO
• O = frånslag (öppen)
• t = tidsintervall för termisk stabilisering av brytaren (minst 3 minuter).
• CO = aktivering (tillslag - frånslag)
Efter ovanstående sekvens för att testa Icu-kapaciteten hos en strömbrytare görs ytterligare tester för att säkerställa:
• Den dielektriska motståndskraften.
• Överbelastningsskyddet på det elektroniska skyddet inte har påverkats av testet.
Ics – (Service short circuit breaking capacity) på svenska, driftbrytförmåga.
Detta representerar en "praktisk" brytkapacitet medan effektbrytaren är "i drift".
Sannolikheten för Icu är extremt låg, och under normala omständigheter är felströmmarna betydligt mindre än brytarens Icu.
Effektbrytaren testas för denna egenskap med hjälp av nedanstående testsekvens:
O - t - CO - t - CO
Efter ovanstående sekvens för att testa Ics-kapaciteten hos en effektbrytare görs ytterligare tester för att säkerställa:
• Den dielektriska motståndskraften.
• Att effektbrytaren kan bära det specificerade strömvärdet In, med en temperaturökning om acceptabla gränser.
• Det elektroniska skyddet inte har påverkats av testet.
Sammantaget är syftet att kontrollera att kontakten i brytaren är i gott skick och tillgänglig för normal drift.
En omedelbar inspektion eller reparation av effektbrytaren rekommenderas dock.
I vilken standard kan jag ta reda på mer information om krav på effektbrytare?
För effektbrytare kategori A och B gäller IEC 60497-2. Den innefattar brytare för industriapplikationer och anläggningar där det vistas fackkunnig personal.
Behöver jag göra service på en effektbrytare?
En effektbrytare heter MCCB på engelska och det står för ”Moulded Case Circuit Breaker”. Själva kontakten i brytaren är ingjuten i plast och därav kan man inte komma åt att byta eller putsa på kontakten. Dock så är det viktigt att motionera brytaren med jämna mellanrum samt att kontrollera slitage, damm, sprickbildning, missfärgning m.m. Vi rekommenderar också att man termograferar sin anläggning med regelbundna intervaller för att kontrollera ev. varmgång i kontakter. Vid anläggningar med högt slitage på utrustningen eller upprepade till- och frånslag kan tätare kontroller behöva utföras. Kontakta Hager för mer information om underhåll och inspektion av effektbrytare.