Dvärgbrytare
FAQ
Hur stor försäkring måste jag ha framför min dvärgbrytare?
Man måste inte ha en försäkring före dvärgbrytaren om den har en brytförmåga som är minst lika stor som kortslutningsströmmen kan bli i den punkt där den installeras. En lägre brytförmåga är tillåten om ett annat kortslutningsskydd med erforderlig brytförmåga är installerad före dvärgbrytaren, det är det man kallar försäkring eller back-up. Vilken storlek det skyddet ska ha får man titta på i våra tabeller.
Dvärgbrytaren har löst ut, har det blivit fel på den?
De är installerade just för att de skall lösa ut. De används för att skydda liv och egendom mot farorna med elektricitet. Oftast finns det en helt naturlig förklaring till att dvärgbrytaren har löst ut, den har gjort det den ska helt enkelt.
Ska jag välja B-, C- eller D-karakteristik på dvärgbrytaren?
Karakteristiken beror på vilken applikation dvärgbrytaren sitter i. Det beror också på längd och area på kabeln som ska skyddas (utlösningsvillkoret). Man anpassar även karakteristik efter krav på selektivitet.
Man kan få vägledning i Handbok SEK 414 (Dvärgbrytare- Vägledning för val och installation) och SEK 421.
Karakteristik B: i anläggningar utan stora inkopplingsströmstötar t.ex. för belysning, vägguttag och styrströmskretsar.
Karakteristik C: är lämplig där man har måttliga inkopplingsströmstötar från exempelvis mikrovågsugnar transformatorer, motorer osv.
Karakteristik D: är lämplig där man har höga inkopplingsströmstötar t.ex. i vissa motorer
Viktigast är att man alltid säkerställer utlösningsvillkoret och att man där beaktar minsta kortslutningsström som kan uppträda vid fel. Vid installation av dvärgbrytare B, C och D ska alltid märkströmmen vara lägre än kabels strömvärde.
Får jag skapa en 3-polig dvärgbrytare av tre stycken 1-poliga?
Nej. Det är inte tillåtet att sätta en sammankopplingsskena på vipporna på tre 1-poliga dvärgbrytare för att göra den 3-polig. 3-poliga dvärgbrytare är även mekaniskt ihopkopplade inne i produkten, alltså inte bara via vipporna. Genom att använda en sammankopplingsskena får man ingen tillförlitlig frånkoppling.
Dvärgbrytare enligt SS-EN 60898-1 eller SS-EN 60947-2, vad är skillnaden?
Dvärgbrytare enligt SS-EN 60898-1 är produktstandarden för installationsdvärgbrytare för bostäder och liknande, vilket är den typ som används när lekmän ansvarar för drift och underhåll medan SS-EN 60947-2 är för typ industriutrustningar. De olika applikationerna gör att standarderna skiljer sig på visa punkter, bland annat provningen av brytförmåga och utlösningskarakteristik.
Ska jag välja 6 kA eller 10 kA dvärgbrytare?
Brytförmågan ska väljas efter den högsta kortslutningsströmmen som kan uppträda, normalt innebär detta att det är den tre-fasiga som är dimensionerande (Ikmax). En vanligt förekommande uppfattning är att användningen av en 10 kA MCB ger en "högre kvalitet" än 6 kA men så är inte fallet.
Hur många gånger kan dvärgbrytaren bryta en kortslutningsström?
Man provar brytförmågan, den maximala märkbrytförmågan (Icn), vilket motsvarar den största felström som apparaten klarar. Icn-värdet motsvarar brytning av 2 x maximala brytförmågan + 9 x 500 A. Mer realistiska nivåer på felströmmar uppkommer då felet ligger utanför ställverket/kapslingen. Man får både dämpning i kabeln och i en ljusbåge i felstället. Med dessa betydligt lägre felströmmar borde apparaten kunna bryta fler än tre gånger. Det är däremot omöjligt att från tillverkaren garantera fler brytningar än tre, då inga sådana tester finns i standarden.
Kan jag ha likspänning på en vanlig dvärgbrytare?
Ja, lägsta spänning för nätspänning DC på en 1-polig dvärgbrytare är 12 V och högsta är 60 V. Vad gäller AC så är lägsta enhet 12 V. Vad man bör tänka på är att utlösningskarakteristiken ändras vid likspänning.
Hur vet man att dvärgbrytaren är "slut"?
Det går inte svara på hur många gånger den klarar att bryta då det beror på vilken felström den bryter. Man märker när dvärgbrytaren är ”slut”, då går den inte att slå till eller så löser den ut hela tiden.
Är det tillåtet att arbeta efter en dvärgbrytare?
Ja, det är tillåtet att använda dvärgbrytare som frånskiljare för elektriskt arbete om den uppfyller kraven; tillförlitlig lägesindikering, förutom övriga krav på frånskiljare enligt svensk standard och det gör Hagers dvärgbrytare.
Hur lång kabel får jag ha efter en dvärgbrytare?
Frånkopplingstiden avgör den maximala längden anslutande kabel kan ha. Med kännedom om förimpedansen i leveranspunkten är det möjligt att beräkna maximal ledningslängd. Den sammanlagda impedansen före dvärgbrytaren eller säkringen, vilken beräknas eller mäts, blir avgörande för ledningslängden, naturligtvis beroende på ledningstyp.