Dvärg­bry­tare
FAQ


Dvärg­bry­taren har löst ut, har det blivit fel på den?

De är instal­le­rade just för att de skall lösa ut. De används för att skydda liv och egendom mot farorna med elekt­ri­citet. Oftast finns det en helt naturlig förkla­ring till att dvärg­bry­taren har löst ut, den har gjort det den ska helt enkelt.

 

Ska jag välja B-, C- eller D-karak­te­ri­stik på dvärg­bry­taren?

Karak­te­ri­stiken beror på vilken appli­ka­tion dvärg­bry­taren sitter i. Det beror också på längd och area på kabeln som ska skyddas (utlös­nings­vill­koret). Man anpassar även karak­te­ri­stik efter krav på selek­ti­vitet.

Man kan få vägled­ning i Handbok SEK 414 (Dvärg­bry­tare- Vägled­ning för val och instal­la­tion) och SEK 421.

Karak­te­ri­stik B: i anlägg­ningar utan stora inkopp­lings­ström­stötar t.ex. för belys­ning, vägguttag och styr­strömskretsar.
Karak­te­ri­stik C: är lämplig där man har mått­liga inkopp­lings­ström­stötar från exem­pelvis mikrovågsugnar trans­for­ma­torer, motorer osv.
Karak­te­ri­stik D: är lämplig där man har höga inkopp­lings­ström­stötar t.ex. i vissa motorer

Vikti­gast är att man alltid säker­ställer utlös­nings­vill­koret och att man där beaktar minsta kort­slut­nings­ström som kan uppträda vid fel. Vid instal­la­tion av dvärg­bry­tare B, C och D ska alltid märk­strömmen vara lägre än kabels ström­värde.

 

Får jag skapa en 3-polig dvärg­bry­tare av tre stycken 1-poliga?

Nej. Det är inte tillåtet att sätta en samman­kopp­lings­skena på vipporna på tre 1-poliga dvärg­bry­tare för att göra den 3-polig. 3-poliga dvärg­bry­tare är även meka­niskt ihop­kopp­lade inne i produkten, alltså inte bara via vipporna. Genom att använda en samman­kopp­lings­skena får man ingen till­för­litlig från­kopp­ling.

 

Dvärg­bry­tare enligt SS-EN 60898-1 eller SS-EN 60947-2, vad är skill­naden?


Dvärg­bry­tare enligt SS-EN 60898-1 är produkt­stan­darden för instal­la­tions­d­värg­bry­tare för bostäder och liknande, vilket är den typ som används när lekmän ansvarar för drift och under­håll medan  SS-EN 60947-2 är för typ indu­stri­ut­rust­ningar. De olika appli­ka­tio­nerna gör att stan­dar­derna skiljer sig på visa punkter, bland annat prov­ningen av bryt­för­måga och utlös­ningska­rak­te­ri­stik.


Ska jag välja 6 kA eller 10 kA dvärg­bry­tare?

Bryt­för­mågan ska väljas efter den högsta kort­slut­nings­strömmen som kan uppträda, normalt innebär detta att det är den tre-fasiga som är dimen­sio­ne­rande (Ikmax). En vanligt före­kom­mande uppfatt­ning är att använd­ningen av en 10 kA MCB ger en "högre kvalitet" än 6 kA men så är inte fallet.

 

Hur många gånger kan dvärg­bry­taren bryta en kort­slut­nings­ström?

Man provar bryt­för­mågan, den maxi­mala märk­bryt­för­mågan (Icn), vilket motsvarar den största felström som appa­raten klarar. Icn-värdet motsvarar bryt­ning av 2 x maxi­mala bryt­för­mågan + 9 x 500 A. Mer realis­tiska nivåer på felströmmar uppkommer då felet ligger utanför ställ­verket/kaps­lingen. Man får både dämp­ning i kabeln och i en ljus­båge i felstället. Med dessa betyd­ligt lägre felströmmar borde appa­raten kunna bryta fler än tre gånger. Det är däremot omöj­ligt att från till­ver­karen garan­tera fler bryt­ningar än tre, då inga sådana tester finns i stan­darden.

 

Kan jag ha likspän­ning på en vanlig dvärg­bry­tare?

Ja, lägsta spän­ning för nätspän­ning DC på en 1-polig dvärg­bry­tare är 12 V och högsta är 60 V. Vad gäller AC så är lägsta enhet 12 V. Vad man bör tänka på är att utlös­ningska­rak­te­ri­stiken ändras vid likspän­ning.

 

Hur vet man att dvärg­bry­taren är "slut"?

Det går inte svara på hur många gånger den klarar att bryta då det beror på vilken felström den bryter. Man märker när dvärg­bry­taren är ”slut”, då går den inte att slå till eller så löser den ut hela tiden.

 

Är det tillåtet att arbeta efter en dvärg­bry­tare?

Ja, det är tillåtet att använda dvärg­bry­tare som från­skil­jare för elekt­riskt arbete om den uppfyller kraven; till­för­litlig läges­in­di­ke­ring, förutom övriga krav på från­skil­jare enligt svensk stan­dard och det gör Hagers dvärg­bry­tare.

 

Hur stor försäk­ring måste jag ha framför min dvärg­bry­tare?


Man måste inte ha en försäk­ring före dvärg­bry­taren om den har en bryt­för­måga som är minst lika stor som kort­slut­nings­strömmen kan bli i den punkt där den instal­leras. En lägre bryt­för­måga är tillåten om ett annat kort­slut­nings­skydd med erfor­derlig bryt­för­måga är instal­lerad före dvärg­bry­taren, det är det man kallar försäk­ring eller back-up.  Vilken storlek det skyddet ska ha får man titta på i våra tabeller.

Hur lång kabel får jag ha efter en dvärg­bry­tare?


Från­kopp­lings­tiden avgör den maxi­mala längden anslu­tande kabel kan ha. Med kännedom om förim­pedansen i leve­rans­punkten är det möjligt att beräkna maximal lednings­längd. Den samman­lagda impedansen före dvärg­bry­taren eller säkringen, vilken beräknas eller mäts, blir avgö­rande för lednings­längden, natur­ligtvis bero­ende på ledningstyp.